Hoppa till sidans innehåll

Stadgar


 

 

Normalstadgar

för idrottsförening

Antagna av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01

2 RF - Juridik jan 2000

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Idrottsrörelsens verksamhetsidé ..................................... 4

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ............................................ 6

1 § Ändamål...................................................................6

2 § Sammansättning ......................................................6

3 § Tillhörighet m m .......................................................... 6

4 § Beslutande organ........................................................ 7

5 § Firmateckning ............................................................. 7

6 § Verksamhets- och räkenskapsår ................................ 7

7 § Stadgetolkning m m .................................................... 7

8 § Stadgeändring............................................................. 8

9 § Upplösning av föreningen ........................................... 8

FÖRENINGENS MEDLEMMAR ......................................... 8

10 § Medlemskap ............................................................... 8

11 § Utträde ........................................................................ 9

12 § Uteslutning m m .......................................................... 9

13 § Medlems rättigheter och skyldigheter ....................... 10

14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten ............... 10

ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE ............................... 10

15 § Tidpunkt, kallelse ...................................................... 10

16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet ......... 11

17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet 11

18 § Beslutförhet ............................................................... 11

19 § Beslut och omröstning .............................................. 12

20 § Valbarhet ................................................................... 12

RF - Juridik jan 2000 3

Normalstadgarna är fastställda av

Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01

1:a upplagan januari 2000

21 § Ärenden vid årsmötet................................................ 12

22 § Extra årsmöte ........................................................... 14

VALBEREDNINGEN ......................................................... 14

23 § Sammansättning, åligganden ................................... 14

REVISORER ..................................................................... 15

24 § Revision .................................................................... 15

STYRELSEN..................................................................... 15

25 § Sammansättning ....................................................... 15

26 § Styrelsens åligganden............................................... 15

27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning .............. 17

28 § Överlåtelse av beslutanderätten ............................... 18

SEKTIONER ..................................................................... 18

29 § Bildande och nedläggning av sektion ....................... 18

30 § Sektionsstyrelse........................................................ 18

31 § Instruktion för sektionsstyrelse ................................. 19

32 § Budget och verksamhetsplan för sektion .................. 19

TVIST ................................................................................ 19

33 § Skiljeklausul .............................................................. 19

Bilaga ............................................................................... 20

Bra i idrott och bra idrott ................................................ 20

4 RF - Juridik jan 2000

STADGAR

för den ideella föreningen

___Boule von platen_______________________________

med hemort i ___

_______Motala___________________________ kommun.

Bildad den

__________Maj 1984_

Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmöte den _9902225_______________

(om ändringar - ange vilka paragrafer)

11-C_Supleang blir ord.ledamöter enl.SBF:s ex.Minst 4 deltagare

vid styrelsemöte för att vara beslutsmässig ______________________________________________________

idrottsrörelsens verksamhetsidé

Idrott är

Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha

roligt och må bra.

Idrott består av

Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

Vi organiserar vår idrott

Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som

tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsf

örbundet.

Vi delar in vår idrott

Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser

vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott

avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott

avser vi idrott för dem som är över 20 år.

I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets

allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är

en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.

RF - Juridik jan 2000 5

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad

tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.

I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat

vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel

och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av

underordnad betydelse.

Vår verksamhetsidé

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor

positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.

Därför vill vi utforma vår idrott så att

. den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll

. alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska

och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven

idrottsverksamhet

. den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika

samhällsgrupperingar

. de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin

verksamhet

. den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte. Ang

”Bra idrott och bra i idrott” se bilaga).

6 RF - Juridik jan 2000

 

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Ändamål

Föreningen skall bedriva följande idrotter:

________________Boule__________________________________

__________________________________________________

__________________________________________________

__________________________________________________

Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i

enlighet med .Idrottsrörelsens verksamhetsidé., samt med särskild

målsättning att:

__________________________________________________

_Målinriktad satsning på UngDomar

_________________________________________________

__________________________________________________

__________________________________________________

Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.

 

2 § Sammansättning

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen

som medlemmar.

 

3 § Tillhörighet m m

Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):

Svenska ____Bouleförbundet ________________________________________

Svenska ____________________________________________

__________________________________________________

och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).

RF - Juridik jan 2000 7

Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars

område föreningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsf

örbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens

hemort är belägen.

Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler

och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.

På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är

föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt

lämna av dessa organ begärda uppgifter.

 

4 § Beslutande organ

Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

 

5 § Firmateckning

 

6 § Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den

1 januari t.o.m den 31 december.

 

7 § Stadgetolkning m m

8 RF - Juridik jan 2000

 

8 § Stadgeändring

För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av

antalet avgivna röster.

Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem

som styrelsen.

 

9 § Upplösning av föreningen

För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av

antalet avgivna röster.

I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens

tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var

den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i

folkrörelsearkiv eller motsvarande.

Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll

i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultatr

äkningar, skall omedelbart tillställas vederbörande SF.

 

FÖRENINGENS MEDLEMMAR

10 § Medlemskap

Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat

beslutanderätten till.

Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederb

örande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.

Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.

I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande

skall iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från

dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsans

ökan.

Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre

veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.

RF - Juridik jan 2000 9

 

11 § Utträde

Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till

styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.

Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande

verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet

upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsf

örteckningen.

 

12 § Uteslutning m m

Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne

har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat

föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat

föreningens intressen.

Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan

tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från

beslutsdagen.

Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i

stället meddela medlemmen varning.

Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen

inom viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter

som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall

skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för

överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet

skriftligen tillställas den berörde.

Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse

och får av den berörde överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s

stadgar.

10 RF - Juridik jan 2000

 

13 § Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem

. har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,

. har rätt till information om föreningens angelägenheter,

. skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av

föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar,

bestämmelser och beslut.

. har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid

upplösning av föreningen,

. skall betala medlemsavgift senast den ________ samt de övriga

avgifter som beslutats av föreningen.

 

14 § Deltagande i den idrottsliga

verksamheten

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de

former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som

gäller för övriga medlemmar.

Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av

styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen

eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande

SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.

Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha

den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får

medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.

 

ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE

15 § Tidpunkt, kallelse

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utg

ången av _Februari ___________ månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.

RF - Juridik jan 2000 11

Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet

tillställas medlemmarna, eller kungöras i ortspressen. Vidare skall

kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller på

annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning

eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan

fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall

det anges i kallelsen.

Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser,

verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna

motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna

senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa

handlingar finns tillgängliga.

 

16 § Förslag till ärenden att behandlas av

årsmötet

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.

Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor

före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över

förslaget.

 

17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt

på årsmötet

Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret

fyller lägst ___14________ har rösträtt på möte.

Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.

Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

 

18 § Beslutförhet

Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som

är närvarande på mötet.

12 RF - Juridik jan 2000

 

19 § Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter

omröstning (votering).

Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs

vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan

vara antingen absolut eller relativ.

Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den

(de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur

dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.

För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär

mer än hälften av antalet avgivna röster.

Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock

val ske slutet.

Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag

som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han

inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal

lotten avgöra.

Beslut bekräftas med klubbslag.

 

20 § Valbarhet

Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av

föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till

ledamot av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen.

 

21 § Ärenden vid årsmötet

Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:

1. Fastställande av röstlängd för mötet.

2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.

3. Val av protokolljusterare och rösträknare.

4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.

RF - Juridik jan 2000 13

5. Fastställande av föredragningslista.

6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhets

året,

b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning)

för det senaste räkenskapsåret.

7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det

senaste verksamhets-/räkenskapsåret.

8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen

avser.

9. Fastställande av medlemsavgifter.

10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget

för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.

11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna

motioner.

12. Val av

a) föreningens ordförande för en tid av ___1___ år;

b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av

_______2____år;

c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning

för en tid av ________1___ år;

d) ___2________revisorer jämte suppleanter för en tid av ett

år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;

e) ____3_______ledamöter i valberedningen för en tid av ett

år, av vilka en skall utses till ordförande;

f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev andra

möten där föreningen har rätt att representera med ombud);.

13. Övriga frågor.

Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller

medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.

14 RF - Juridik jan 2000

 

22 § Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.

Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst

en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan

framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.

När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14

dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen

begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte

skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras

inom samma tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till

föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.

Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som

gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.

Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.

Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte

gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.

 

VALBEREDNINGEN

23 § Sammansättning, åligganden

Valberedningen består av ordförande och __2_____övriga ledamöter

valda av årsmötet. Antalet övriga ledamöter skall vara lika fördelat

mellan könen. Olika åldersgrupper skall finnas representerade.

Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande.

Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet

ledamöter så bestämmer.

Valberedningen skall senast ______ veckor före årsmötet tillfråga dem

vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa

mandattid.

Senast _____ veckor före årsmötet skall valberedningen meddela

röstberättigade medlemmar sitt förslag.

RF - Juridik jan 2000 15

 

REVISORER

24 § Revision

Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper,

årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.

Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en

månad före årsmötet.

Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det

senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna

revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.

 

STYRELSEN

25 § Sammansättning

Styrelsen består av ordförande samt _______ övriga ledamöter. Styrelsen

skall bestå av kvinnor och män.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de

övriga befattningshavare som behövs.

Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd

turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i

dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsm

öte.

Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har

inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsr

ätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.

 

26 § Styrelsens åligganden

När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ

och ansvarar för föreningens angelägenheter.

16 RF - Juridik jan 2000

Styrelsen skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa

stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt

tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att

. tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,

. verkställa av årsmötet fattade beslut,

. planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,

. ansvara för och förvalta föreningens medel,

. tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och

. förbereda årsmöte.

Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall

leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens

stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs.

Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens

ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna

i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på

sekreteraren och kassören.

Sekreteraren

. förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,

. föra protokoll över styrelsens sammanträden,

. se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett

betryggande sätt samt ansvara för att föreningens historia dokumenteras,

. se till att fattade beslut har verkställts,

. om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående

handlingar,

. årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.

Kassören

. föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar

beslutade avgifter till föreningen,

. se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrottsorganisationer

m.fl,

RF - Juridik jan 2000 17

. svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra

bok över föreningens räkenskaper,

. årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,

. utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,

. se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,

. i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration,

särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och

övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,

. föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade

priser införs,

. se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet

som föreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga

tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt.

 

27 § Kallelse, beslutsmässighet och

omröstning

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva

antalet ledamöter har begärt det.

Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst

halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst

hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika

röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.

I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom

skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll

inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter

följande sammanträdet.

Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av

mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande

mening skall antecknas till protokollet.

18 RF - Juridik jan 2000

 

28 § Överlåtelse av beslutanderätten

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa

grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till

enskild medlem eller anställd.

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående

stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.

SEKTIONER

(29 § - 32 § kan användas av de föreningar som har valt att organisera

sin verksamhet i olika idrottssektioner, t.ex. bandysektion, skidsektion

etc.)

 

29 § Bildande och nedläggning av sektion

Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens

årsmöte eller extra årsmöte som sammankallats för prövning av sådan

fråga.

Föreningen har för sin idrottsliga verksamhet följande sektion (sektioner),

nämligen

__________________________________________________

_____________Ungdomssektion_____________________________________

__________________________________________________

__________________________________________________

30 § Sektionsstyrelse

Ledningen för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av

ordförande och ___2____ övriga ledamöter. Sektionsstyrelse väljs

årligen bland röstberättigade medlemmar

a) av föreningens årsmöte.

b) av möte med de föreningsmedlemmar som bedriver den idrottsgren

vilken handhas av sektionen. Sektionsmötets val av sektionsstyrelse

RF - Juridik jan 2000 19

skall underställas föreningens styrelse för godkännande. (Stryk det ej

lämpliga av alt a och b.)

Härutöver får föreningens styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i

sektionsstyrelse.

Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse.

 

31 § Instruktion för sektionsstyrelse

Föreningens styrelse skall, i särskild instruktion eller på annat lämpligt

sätt, fastställa de befogenheter och skyldigheter som sektionsstyrelse

har.

 

32 § Budget och verksamhetsplan för sektion

Sektionsstyrelsen upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för

sektionen att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och planen

inges till styrelsen för godkännande på tid som denna bestämmer.

Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara

nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden,

föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen

av den idrottsliga verksamheten.

 

TVIST

33 § Skiljeklausul

Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän

domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är

föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljef

örfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljef

örfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna

för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive

kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.

20 RF - Juridik jan 2000

Bilaga

Bra i idrott och bra idrott

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor

positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt

Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott

bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten

tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera

såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som

har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakth

åller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt

stor betydelse för folkhälsan.

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi

utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är

utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment

som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att

prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett

nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter

som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter

medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn

ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i

bostadsområdet.

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett

avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen

en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås

med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och

etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhö-

righeten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening

RF - Juridik jan 2000 21

ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla

som vill.

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet

en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i

alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och

ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom

sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull

identifikation med orten.

Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

Det finns således mycket som är bra med idrotten...

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det

också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför

efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa

den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att

utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås

genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de

beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens

demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta

ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd

mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och

ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och

värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är

utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och

medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid

motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi

oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt

och nedbrytande, t ex användandet av droger.

22 RF - Juridik jan 2000

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för

pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsr

örelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska

finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver

att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt

sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer

inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter

och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen

så att både kvinnor och män kan medverka.

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är

meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler.

Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar

gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar

svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av

förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom

utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi

strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare

skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i

elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All

hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår

folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika

nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor.

Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan

mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös

kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det

svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan

RF - Juridik jan 2000 23

med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera

och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar

främlingsfientlighet och rasism.

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och

leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar

ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat

tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar

härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget

utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke.

De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges

möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna

till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan

är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt

ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att

den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom

naturen som sin .idrottsplats.. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansr

ätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)

Idrottens Hus, 123 87 Farsta Tel 08-605 60 00 Fax 08-605 62 00

E-post This is a mailto link Hemsida www.svenskidrott.se/rf

IdrottOnline Klubb - EPiServer CMS 6.1.379.0 (64-bitars process)

http://www6.idrottonline.se/sec/UI/CMS/edit/default.aspx?id=359546[2012-02-29 16:59:11]

Uppdaterad: 01 MAR 2012 12:36
Skribent: Kent Thungström

 


 

Svensk Boule

Postadress:
Boule von Platen - Boule
Bengt Ydnäs, Mossgatan 24
59132 Motala

Kontakt:
Tel: 070-873 27 26
E-post: This is a mailto link

Se all info